Julfilmsrecension - från misär till mys

Jul, Julfilmer / Jul, Julblogg, Julfilm, jul365, julfeeling / Permalink / 1
Hade hoppats på en julkalender idag men Öppet Arkiv är ju så jädrans snåla med sådana. Hoppas verkligen det blir mer julfeeling där snart, och i de andra streamingtjänsterna. Jag började med att titta på:
 
How Sarah got her wings (2014)
Sarah är ett sannolikt ego som ändå ägnar sin tid åt en massa goda saker. Hon dör och kommer till himlens vänthall, där det visar sig att hon trots alla goda handlingar inte står på listan för att få komma in. Däremot får hon chansen att återvända till jorden som en ängel för att "fixa något". Något råkar vara hennes ex-pojkväns liv.. Jag orkar inte ens beskriva vidare.. Visst det är juligt, pyntigt och magiskt som tusan. Bara därför man orkar igenom den. Men i övrigt är den hemsk, den håller sig inte till sina egna premisser, den ger skeva bilder av allt och är helt enkelt bara osmaklig när ett rum med hemlösa applåderar deras kärlek från sina sovsäckar. 
 
Under den här filmen började jag undra om jag börjat bli Grinchen, om JAG tappat julkänslorna och bara kommer att ge er sura inlägg till jul. För att undersöka så kollade jag på en film till:
 
The tree that saved christmas (2014)
Molly jobbar som ouppskattad assistent till en stressad skitapa, som tvingar henne att ta hand om hans barn och att ställa in sin jul för att något  avtal ska skrivas på. Men när det visar sig att hennes familjs julgransfarm är i fara så struntar hon i jobbet och åker genast dit. Där kämpar hon tillsammans med sin familj mot banken som tänker ta deras hus och mark. På banken jobbar hennes ungdomskärlek, som hon trodde att hon skulle spendera livet med. Kampen går hit och dit och hennes chef med döttrar dyker oväntat upp och gör sitt. Mer kommer jag inte att avslöja för denna julfilm tycker jag att ni ska se. Den är den ultimata julfilmen i i "Hallmark"-genren. Där finns familj, kärlek, snö, pynt, lite magi, alles! Klyschig historia så klart, men den överraskar lite och är inte så pass klyschig som man först tror. Det var uppfriskande och mysigt!
 
Så, ordningen är återställd! Jag känner mig superjulfeelig och avslappnad! Nu längtar jag efter min galna pandurobeställning!  

Julfilmsrecension - precis vad jag behövde

Jul, Julfilmer / Jul, Julblogg, Julfilm, jul365, julfeeling / Permalink / 1
Jag är så rackarns trött! Somnade som en stock efter middagen, trots tidsbrist, och vaknade en timme senare med pysselpanik. Men sen insåg jag att jag pysslat så mycket på sista tiden att en liten recension inte skulle sitta fel. Precis vad jag behövde, 84 minuter julfilm i soffan UTAN att göra något annat samtidigt. Bara jag, film och kaffe! Magi bara det! 
 
Angel of Christmas (2015)
Susan är en hårt arbetande korrekturläsare, med drömmar om att få skriva egna artiklar, som hatar julen på grund utav att hon blivit dumpad på juldagen några år tidigare. Hennes tidigare artikelförsök har blivit refuserade då de saknar känsla, men hon får nu en sista chans att skriva något. Självklart till julnumret och artikeln ska vara personlig och magisk. 
 
Lägligt så dyker det upp en ängel och en konstnär i hennes liv precis nu. Ängeln  och dess historia ger henne en perfekt grund för artikeln. Den är en gammal släktklenod som hennes morfars far hade gjort till sin första stora kärlek och som sedan dess har funnits i släkten och spridit sin julmagi. Susan som är logisk och tveksam av naturen är inte helt övertygad inledningsvis men ängeln börjar locka henne allt mer. Det samma gäller för konstnären, som inte alls är hennes typ av man. Han gillar julen, är impulsiv och har ju för bövelen inte ens någon plan. Hon kämpar på med sin artikel medan julen närmar sig, ängeln verkar lägga sig i allt mer och hon har två karlars inviter att hantera. För utöver konstnären så finns där självklart även den blomstersändande kontorsnissen med lite kort stubbin.. (varken ängeln eller jag gillar honom). Arbetet med artikeln går framåt i takt med att kärlekshistorierna kring ängeln unfolds (insert svenskt ord om ni kommer på något bra) och hennes egen svajar framåt.. 
 
Som vanligt så får ni se filmen om ni vill veta mer, den finns på Netflix. Den här filmen var faktiskt bra! Den börjar nå vansinnigt klyschigt och dåligt, nästan så att man ville stänga av. Men don't do it, den reder sig. Karaktärerna är givna och historien kommer att gå till precis så som man vet att den ska göra efter två minuter, men den är underhållande och innehåller alla de element man vill åt. Romantik, som mest är retsam och inte sliskig, familj, jul, pynt och magi! Perfekt!  
 

Julfilmsrecension - ny bottennivå.

Jul, Julfilmer / Jul, Julblogg, Julfilm, jul365, julfeeling / Permalink / 2
Igår kväll, slut efter arbete och en helg full av möbelskruvande och ombyggnad, så satte jag mig i källaren och kollade på en julfilm. Det var ett jag sedan så det skulle bli mysigt tyckte jag. Eftersom det fortfarande inte finns så stort utbud på streamingtjänsterna så blev det återigen en rulle som jag ratat ett tag. Sist jag valde en som jag ratat så gick det ju bra... 
 
A dogwalker's christmas tales (2015)
Filmen handlar om Luce Lockhart, en ung välbärgad och modemedveten kvinna som studerar inredning och som uppfattas som ytlig. Den insikten och en dumpning när julen står för dörren gör att hon inte är så väldig jolly när hon åker hem för att fira jul. Spärrade kreditkort och föräldrar som prioriterar volontärarbete på annan ort över jul gör inte saken bättre.  

För att tjäna pengar och få något att göra så börjar hon passa grannarnas hund, en företeelse som egentligen är under hennes värdighet. Hundpassningen tar henne till en park i närheten där hon träffar ett "hundgäng" som alltid hänger där med sina hundar. Däribland sen genomgoda hyperengagerade veterinärsstudenten Dean. 

Men så visar det sig att den rika grannen äger marken där parken ligger och där ska det byggas en spaanläggning. Luce vet inte riktigt vad hon ska ta sig till. Hon älskar spa, lyx och sin populäritet men hon vill visa att hon har mer substans än så, hon vill rädda parken och så var det ju det där med Dean också... 
 
Pågrund utav att jag vill att ni aldrig, aldrig, (aldrig!) ser filmen och absolut inte vill att ni ska bli  nyfikna så kan jag meddela... (spoiler ahead).... att allting naturligtvis går helt jädrans fantastiskt! 
 
Den här filmen var nog det värsta jag stött på i julfilmsväg, vilket säger väldigt mycket eftersom julfilmer håller en generellt låg standrad. Vilken total laddning strunt! Det finns inte en klyscha som inte fanns med, ploten tunn och  uttjatad och skådespeleriet horribelt. Det fanns ingen magi, julkänsla eller riktig kärlek som vägde upp kalopsen heller!
 
Jag får trösta mig med att jag har tagit en för laget så att jag kan rädda mina medmänniskor! 
 
Så: DONT DO IT!  
Till top